Problematizando o conceito de deficiência a partir das noções de autonomia e normalidade Questioning the concept of disabilitybased on the notions of autonomy and normality Paula GaudenziFrancisco OrtegaSOBRE OS AUTORES Resumo Abstract Text Introdução Considerações Finais Referências Datas de Publicação Histórico Resumo Trata-se de um estudo teórico conceitual para pensar a deficiência e alguns conceitos-base que são manejados para a caracterização da mesma. O objetivo do artigo é ampliar o olhar sobre a deficiência retirando-a de uma descrição que a reduza à doença. Para tanto, situamos historicamente os Disabilty Studies apresentando os Modelos Médico e Social da Deficiência e problematizamos os conceitos de autonomia e normalidade. Estes conceitos e seus correlatos – independência, funcionalidade e norma – são utilizados como fundamento tácito para diferenciar algumas variações corporais que são identificadas como estilos de vida diferentes de outras que são, muitas vezes, denominadas de deficiências. Concluímos afirmando que a deficiência pode ser analisada a partir de outras chaves de leitura que não a colocam como sinônimo de doença se considerarmos as noções de interdependência, normatividade e criação de si no mundo como conceitos básicos para descrevê-la. Deficiência; Modelo médico da deficiência; Modelo social da deficiência; Autonomia; Normalidade Abstract This is a conceptual theoretical study to reflect upon disability and some basic concepts that are involved in its profiling. The scope of the article is to broaden the outlook upon disability removing it from a description that reduces it to an ailment. For this purpose, we situated the Disability Studies historically presenting the Medical and Social Models of Disability and problematized the concepts of autonomy and normality. These concepts and their correlated aspects – independence, functionality and the norm – are used as a tacit touchstone to differentiate some bodily variations that are identified as different lifestyles from others that are often called disabilities. We conclude by stating that disability can be analyzed based on other interpretations that do not construe it as a synonym for ailment if we consider the notions of interdependence, normativity and creation of the self in the world as basic concepts to describe it. Disability; Medical model of disability; Social model of disability; Autonomy; Normality Introdução A deficiência constitui um campo crescente e heterogêneo de ativismo político e investigação no Brasil e no mundo. No final dos anos sessenta, surgiram em diversos países ocidentais movimentos sociais que reivindicavam os direitos de grupos específicos, como mulheres e negros e, neste contexto, a politização das pessoas com deficiências ganhou força. Na África, América Latina, América do Norte e Europa, os movimentos sociais que reivindicavam igualdade de oportunidades e de direitos para as pessoas com deficiências ficaram conhecidos como Disability Rights Movement. Na Inglaterra nasceu o Union of The Physically Movement Against Segregation (UPIAS)1 e nos Estados Unidos da América foi organizado o Independent Living Movement (ILM)2. O âmbito do território investigativo, por sua vez, é conhecido no mundo anglo-saxônico como Disability Studies e é marcado sobretudo por uma visão crítica da noção de deficiência utilizada por médicos, educadores e outros especialistas e por estudos que lidam com aspectos legais da deficiência. Um exemplo da expressividade dos estudos críticos foi a relevância que ganharam seus questionamentos à linguagem sobre a deficiência utilizada na Classificação Internacional de Lesão, Deficiência e Handicap (ICIDH) proposta pela Organização Mundial de Saúde (OMS), em 1980. Os críticos reivindicavam a descrição da deficiência como uma questão de direitos humanos e não apenas biomédica. Neste momento a interpelação de natureza política tinha como um dos principais alvos a relação de causalidade entre impairments, disabilities e handicaps assumida pela ICIDH. De acordo com a mesma, impairments significava perda ou anormalidade de uma estrutura ou função corporal – psicológica, fisiologia ou anatômica; disability significava a restrição ou perda da capacidade de performance de atividades de forma considerada normal para os seres humanos e handicap era a desvantagem de uma pessoa individual oriunda do impairment ou da disability que a limita de desempenhar um papel que é normal em determinado grupo3. Para os críticos, a afirmação da relação de causalidade entre essas condições refletia a soberania da linguagem biomédica e a ênfase em propostas curativas. Como resultado da revisão da ICIDH, em 2001, foi aprovada a Classificação Internacional de Funcionalidade, Incapacidade e Saúde (CIF)4. O documento é um marco na legitimação de um modelo interpretativo da deficiência com foco nas barreiras e na restrição de participação social de pessoas com deficiências, o qual ficou conhecido como M

Problematisera begreppet funktionshinder utifrån begreppen autonomi och normalitet Att ifrågasätta begreppet funktionshinder baserat på begreppen autonomi och normalitet Paula GaudenziFrancisco OrtegaOm författarna Sammanfattning Abstrakt text Introduktion Slutliga överväganden Referenser Publiceringsdatum Historisk Sammanfattning Detta är en konceptuell teoretisk studie för att tänka på funktionshinder och några grundläggande begrepp som används för att karakterisera den. Syftet med artikeln är att bredda synen på funktionshinder genom att ta bort den från en beskrivning som minskar den till sjukdomen. Därför placerar vi historiskt handikappstudier som presenterar de medicinska och sociala modellerna för funktionshinder och problematiserar begreppen autonomi och normalitet. Dessa begrepp och deras korrelater - oberoende, funktionalitet och norm - används som en tyst grund för att skilja vissa kroppsvariationer som identifieras som olika livsstilar från andra som ofta kallas funktionshinder.Vi avslutar med att säga att funktionshinder kan analyseras utifrån andra läsnycklar som inte gör det synonymt med sjukdom om vi betraktar föreställningarna om ömsesidigt beroende, normativitet och självskapande i världen som grundläggande begrepp för att beskriva det. Brist; Medicinsk modell av funktionshinder Social modell av funktionshinder; Autonomi; Normalitet Abstrakt Detta är en konceptuell studie för att reflektera över funktionshinder och några grundläggande begrepp som är involverade i dess profilering. Omfattningen av artikeln är att bredda synen på att ta bort den från en beskrivning som reducerar den till en sjukdom. För detta ändamål placerade vi funktionshinderstudierna som historiskt presenterade de medicinska och sociala modellerna för funktionshinder och problematiserade begreppen autonomi och normalitet. Dessa begrepp och deras korrelerade aspekter - oberoende, funktionalitet och norm - används som en tyst prövningssten för att skilja vissa variationer som identifieras som olika livsstilar från andra som ofta kallas funktionshinder. Vi avslutar med att säga att funktionshinder kan analyseras utifrån andra tolkningar som inte konstruerar det som en synonym för funktionsnedsättning om vi betraktar begreppen ömsesidigt beroende, normativitet och skapandet av jaget i världen som grundläggande begrepp för att beskriva det.Handikapp; Medicinsk modell av funktionshinder social modell av funktionshinder; Autonomi; normalitet Introduktion Handikapp utgör ett växande och heterogent fält av politisk aktivism och utredning i Brasilien och världen över. I slutet av sextiotalet uppstod sociala rörelser i flera västländer som hävdade rättigheterna för specifika grupper, som kvinnor och svarta, och i detta sammanhang fick politiseringen av funktionshindrade styrka. I Afrika, Latinamerika, Nordamerika och Europa blev sociala rörelser som hävdade lika möjligheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning kända som rörelsen för funktionshindrade. I England föddes Union of the Physically Movement Against Segregation (UPIAS) 1 och i USA organiserades Independent Living Movement (ILM) 2. Omfattningen av det undersökande territoriet är i sin tur känd i den angelsaxiska världen som handikappstudier och markeras framför allt av en kritisk syn på begreppet funktionshinder som används av läkare, lärare och andra specialister och av studier som behandlar juridisk aspekter av funktionshinder.Ett exempel på kritiska studier som var uttrycksfulla var relevansen som deras frågor fick från språket om funktionshinder som användes i International Classification of Injury, Disability and Handicap (ICIDH) som föreslogs av Världshälsoorganisationen (WHO) 1980. Kritiker hävdade beskrivningen funktionshinder som en mänsklig rättighetsfråga och inte bara en biomedicinsk fråga. Vid denna tidpunkt hade frågan av politisk karaktär som ett av de viktigaste målen orsakssambandet mellan funktionshinder, funktionshinder och handikapp som antagits av ICIDH. Enligt det innebar försämringar förlust eller abnormitet av en kroppsstruktur eller funktion - psykologisk, fysiologisk eller anatomisk; funktionshinder innebar begränsning eller förlust av förmågan att utföra aktiviteter på ett sätt som anses normalt för människor och handikapp var nackdelen med en enskild person som härrör från funktionsnedsättning eller funktionshinder som begränsar dem att spela en roll som är normal i en given grupp3. För kritiker återspeglade påståendet om orsakssambandet mellan dessa förhållanden det biomedicinska språkets suveränitet och betoning på botande förslag.Som ett resultat av ICIDH-översynen 2001 godkändes International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) 4. Dokumentet är en milstolpe i legitimeringen av en tolkningsmodell för funktionshinder med fokus på hinder och begränsning av socialt deltagande för personer med funktionsnedsättning, som blev känd som M